Traditioner och högtider

Vad är en tradition? En tradition är ett sätt att göra något som återkommer och som människor känner igen, till exempel hur man firar en högtid, äter viss mat eller samlas tillsammans. Traditioner hjälper människor att markera viktiga tidpunkter under året och skapa gemenskap. De kan förändras när samhället förändras.

Alla firar inte på samma sätt. Familjer, grupper och personer med olika bakgrund kan ha olika traditioner – eller fira samma högtid på olika sätt.

Vad är en tradition?

En tradition är en vana eller sed som förs vidare över tid. Det kan vara något religiöst, något historiskt eller något som främst handlar om gemenskap, mat och firande.

En högtid är en särskild dag eller period som människor firar eller uppmärksammar. En högtid kan vara:

• Religiös, till exempel påsk eller jul, som har kristen bakgrund
• Icke-religiös eller mer sekulär, till exempel nationaldagen eller första maj, som mer handlar om historia, politik eller gemensamma samhällsdagar

Många högtider i Sverige har kristna rötter, men människor firar dem ibland utan religiös betydelse. Det är möjligt eftersom Sverige är en sekulär stat med religionsfrihet. Mer om det finns i kapitlet En sekulär stat och ett mångreligiöst land.

Vad är svenska traditioner och högtider?

Med svenska traditioner och högtider menas seder och firanden som är vanliga i Sverige. Många har rötter i den kristna religionen, eller ännu tidigare. Andra grundar sig i viktiga händelser i den svenska historien.

Traditioner bidrar till kulturell samhörighet, men de är inte fasta för alltid. De förändras i takt med att samhället utvecklas. Idag firar till exempel många de kristna högtiderna på nya sätt som inte är kopplade till den kristna tron.

Ofta firar människor högtider tillsammans med andra, exempelvis i familjen. Flera av högtiderna är också helgdagar då många får ledigt från arbetet.

Högtider med kristen bakgrund

En hel del av årets helgdagar, som jul, påsk och pingst, kommer ur de kristna traditionerna. Många i Sverige uppfattar sådana traditioner som en viktig del av ett svenskt kulturarv även om de inte själva är troende.

Exempel på högtider med kristen bakgrund i det här kapitlet är:

• Påsk
• Alla helgons dag
• Advent
• Lucia
• Jul

Kapitlet beskriver dem kort och neutralt. Det handlar om vad som firas och hur, inte om teologi.

Högtider under året i Sverige

Här är några traditionella högtider som ofta uppmärksammas i Sverige under året.

Nyår

Nyårsafton den 31 december firas ofta med fester och middagar med vänner och familj. Precis som på många andra håll i världen firas det nya årets ankomst på natten med fyrverkerier.

Påsk

Påsken är en kristen högtid. Den firas någon gång i mars eller april för att minnas Jesus död under långfredagen och hans uppståndelse under påskdagen. På påskafton är det vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill. Det är också vanligt att barn får godis i påskägg.

Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton den 30 april firas för att välkomna våren. Stora brasor tänds på kvällen. Vid brasan sjunger man ofta traditionella vårsånger. Ibland är det också någon som håller ett tal till våren. Valborgsmässofirandet är en gammal tradition.

Första maj

På första maj firas arbetarnas dag internationellt. I Sverige är det också en helgdag då många är lediga. Dagen uppmärksammas av arbetarrörelsen som arrangerar demonstrationer där människor deltar runt om i landet. Personer från fackförbund, politiska partier och andra grupper håller tal där de pratar om sociala och politiska frågor.

Sveriges nationaldag

Den 6 juni är Sveriges nationaldag. Dagen gjordes till helgdag genom ett riksdagsbeslut 2005. Gustav Vasa valdes till svensk kung den 6 juni 1523, vilket har uppfattats som inledningen på den svenska statens självständighet. Den 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform som tvingade kungen att fortsättningsvis dela makten med riksdagen. Den här dagen hissas flaggan och det hålls tal. Många kommuner ordnar också speciella ceremonier för att välkomna nya medborgare på nationaldagen.

Mer om Sveriges moderna historia finns i kapitlet Sveriges moderna historia.

Midsommar

Midsommarfirandet handlar om att välkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid på en fredag mellan 19 juni och 25 juni. I Sverige är midsommarfirandet en gammal tradition som kommer från tiden före kristendomen. Under midsommaraftonen ordnar många fester utomhus, man binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt en midsommarstång. Typisk midsommarmat är sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag

Alla helgons dag är en kristen helgdag. Då går många till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar för att minnas och hedra dem som har dött. Alla helgons dag firas på en lördag i slutet av oktober eller i början av november.

Advent

Advent infaller de fyra söndagarna före juldagen den 25 december. Advent betyder ankomst och var traditionellt en förberedelseperiod inför julen. Många har en adventskalender hemma och barnen öppnar en lucka i kalendern varje dag fram till julafton. I många hem hänger en lysande adventsstjärna i fönstret, och en adventsljusstake med fyra ljus står på bordet. Ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Lucia

Under katolsk tid firades helgonet Lucia den 13 december. Under 1800-talet började luciafirandet få den form den har idag. Firandet handlar mycket om att sprida ljus när det är som mörkast på året. Det arrangeras luciatåg i skolor och på många andra ställen. En person är Lucia och bär en ljuskrona på huvudet medan de andra deltagarna bär ljus i händerna. De sjunger speciella sånger som handlar om Lucia och om julen. Den här dagen brukar man bjuda på särskilda lussebullar med saffran.

Jul

Julen är traditionellt en kristen högtid för att fira Jesu födelse. Julen är en stor familjehögtid i Sverige. På julafton den 24 december samlas många familjer för att umgås, äta särskild julmat och ge varandra presenter – julklappar. Många tar in en gran i huset och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter. Vissa går upp tidigt på morgonen den 25 december för att delta i en gudstjänst i kyrkan som kallas för julotta. Många firar jul som en familjehögtid även utan religiös betydelse.

Hur traditioner förändras

Traditioner är inte statiska. När samhället förändras förändras också hur människor firar. Nya seder kan komma till, och äldre seder kan få ny betydelse.

När människor flyttar till andra länder tar de med sig traditioner och anpassar dem till de platser och de människor som de möter. Ett par exempel på traditioner som har kommit till Sverige med invandrare är Id al-fitr, högtiden som avslutar fastemånaden ramadan, eller det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska nyåret Newroz, som firas i samband med vårdagjämningen den 21 mars.

Sverige är därför både ett land med många äldre svenska traditioner och ett land där olika grupper firar på olika sätt.

Vanliga frågor

Vad är en tradition?

En tradition är ett återkommande sätt att göra något som människor känner igen, till exempel hur man firar en högtid, äter viss mat eller samlas tillsammans. Traditioner kan förändras över tid.

Vad är en högtid?

En högtid är en särskild dag eller period som människor firar eller uppmärksammar. Den kan ha religiös bakgrund, historisk betydelse eller handla mer om gemenskap och ledighet.

Vilka högtider firas i Sverige?

I Sverige uppmärksammas bland annat nyår, påsk, valborg, första maj, nationaldagen, midsommar, alla helgons dag, advent, lucia och jul. Olika personer och grupper firar på olika sätt, och alla firar inte samma högtider.

Vilka svenska traditioner finns?

Svenska traditioner kan till exempel handla om hur midsommar, lucia eller jul firas, men också om nationaldagen och andra gemensamma dagar. Traditioner kan se olika ut i olika familjer och förändras över tid.

Vilka svenska högtider har kristen bakgrund?

Exempel på högtider med kristen bakgrund är påsk, alla helgons dag, advent, lucia och jul. Många firar dem även utan religiös betydelse.